Ulf von Euler

(1905-1983) 1983) föddes i Stockholm och växte upp i en kvalificerat akademisk miljö med en professor till mor och nobelpristagare till far. Efter sin avhandling 1930 fortsatte Ulf von Euler sin akademiska bana inom farmakologi-neurofysiologi. Det allt överskuggande vetenskapliga bidraget var upptäckten av noradrenalin (1946), men von Euler har även andra betydande forskarmeriter: upptäckten av ”substans P”, prosta- och vesiglandinerna. von Euler innehade professuren i fysiologi vid Karolinska institutet mellan 1940 och 1971. Genom åren erhöll han många vetenskapliga pris med Nobelpriset 1970 (tillsammans med Katz och Axelrod) som kronan på verket.