Hur mycket alkohol drack du för ett par dagar sedan?

Northcote J, Livingston M. Accuracy of self-reported drinking: observational verification of ’last occasion’ drink estimates of young adults. Alcohol Alcohol 2011;46:709-13
 
Hur tillförlitlig är en anamnes?

Denna australiensiska studie är den första som i vanlig miljö validerar med neutrala observationer hur mycket individen drack jämfört med självrapporteringen två dagar efter alkoholkonsumtionstillfället.

Studien omfattar 81 personer mellan 18 och 25 år och genomfördes i Perth. De deltagande rapporterade två dagar efter en kväll på puben, restaurangen eller motsvarande. För de som drack lite eller måttfullt fanns ingen skillnad mellan självskattningen av antalet drinkar som intogs jämfört med kontrollantens, men för de som drack mycket (mer än 8 drinkar) var det en diskrepans: självskattningen undervärderade antalet drinkar.

KOMMENTAR
Den i Sverige och västvärlden rekommenderade metoden för en alkoholanamnes är den flera decennier gamla TLFB (time-line-follow-back) som innebär att behandlaren frågar 1) när drack du alkohol senast? följt av 2) hur mycket drack du? Sedan fortsätter samma två frågor med tillägget: och när drack du före detta tillfälle... Enligt forskarna som tagit fram metoden (Sobel och Sobel) bör man följa alkoholintaget ett par månader bakåt i tiden, något som i princip aldrig låter sig göras – vem kommer ihåg dag-för-dag alkoholintaget under så lång tidsperiod? Någon eller några veckor bakåt i tiden brukar fungera bra. Eller gör det inte det?

Den här studien försöker ta reda på hur tillförlitlig självrapporteringen egentligen är. Det finns studier av detta slag (speciellt en finsk från Bruun K. The Finnish Foundation for Alcohol Studies, 1959), men de är inte utförda i ”naturlig” miljö utan på laboratorium med envägs spegelvägg.

Från minnesstudier är det välkänt att det finns en tendens att undervärdera rapporteringen från föremål e.dyl. när det blir tal om större volymer/kvantiteter. När det gäller alkoholkonsumtion kan man dessutom fundera över andra felkällor än de som är kopplade till minnet utan alkohol. Vid alkoholintag finns alltid olika grader av intoxikation, som i sig kan fördunkla minnet. Sedan finns den sociala kontrollen; individen nedreglerar antalet drinkar för att inte framstå i dålig social dager, även inför sig själv vilket leder till i många fall omedveten egenmanipulering i samband med egenrapportering. Alkoholintaget är för många starkt förknippat med den egna sociala identiteten.

Dock verkar ingen forskning tala emot ändrat dryckesmönster i samband med kontroller i forskningshänseende.

Ett problem med denna studie ur klinisk synvinkel är att den tar inte upp alkoholvolymerna utan enbart antalet drinkar som inte är av samma noggrannhet (enligt manualen) som drinkar i de sedvanliga frågeformulären (ex. AUDIT), som dock också är av egenrapporteringskaraktär.

Denna studie visar på svårigheten att få en korrekt egenrapportering av alkoholkonsumtionen bakåt i tiden. Kliniskt gäller det sålunda att vara på sin vakt i samband med anamnesupptagandet, som i sig är värdefullt men inte fullt tillförlitligt.

BS