Störd myelinisering vid Angelmans syndrom

Rapporter om MR-undersökningar vid Angelmans syndrom är märkligt nog fåtaliga.

Harting I, Seitz A, Rating D, et al. Abnormal myelination in Angelman syndrome. Eur J Paed Neurol 2009;13:271-6

Harry Angelman, mannen bakom syndromet.
 
20 barn som utreddes på grund av försenad utveckling vid ett neuropediatriskt center visade sig ha Angelmans syndrom. Utredningen påvisade ett påtagligt avvikande myeliniseringsmönster hos ett barn, vilket ledde till en detaljerad retrospektiv genomgång av de tio MR undersökningar som genomförts på nio av barnen. Alla 9 barn hade vid genetisk undersökning ett patologiskt metyleringstest, som hos 4 berodde på en maternellt härledd deletion av 15q och i ett fall på en punktmutation av ”Angelmangenen” (en UBE3A mutation).

Det visade sig att myeliniseringen var tydligt försenad i samtliga fem undersökningar vid/före 18 månaders ålder och dessutom i en undersökning vid 25 månaders ålder. Corpus callosum var tunnare än ordinärt i alla utom en. Fläckvis hyperintensitet parieto-occipitalt fanns hos 8 av 10.

Rapporter om MR undersökningar vid Angelmans syndrom är märkligt nog fåtaliga. Författarna varnar för att en avvikande myeliniseing hos ett litet barn med utvecklingsförsening är ett ospecifikt fynd och inte skall leda till att man förkastar en kliniskt misstanke om Angelmans syndrom.

KOMMENTAR: EPILEPSI, ATAXI, FÖRSENAD psykomotorisk utveckling , deceleration av skalltillväxten och senare speciella drag i beteendet – sömnrubbning, talstörning, glättighet, hyperaktivitet – är karakteristiska vid Angelmans syndrom enligt vedertagna konsensuskriterier (Williams CA, Am J Med Genet A 2006; 140: 413-8). I kriterierna anges att nervsystemet skall vara normalt vid CT och MR studier.

Det får sägas vara en svaghet i kriterierna mot bakgrund av vad den här studien antyder.

Flera olika genetiska mekanismer, som stör avkodningen i ”Angelmanområdet” på 15q11-13 förekommer, men den här studiens patientmateriel är alltför litet för att kunna visa eventuella skillnader i myeliniseringsmönstret. Vad som går fel i utvecklingen och leder till funktionsrubbningen är en lika svår som intressant fråga. Kanske kan genetiken med ny kunskap om fenotypt uttryck av patologiska DNA förändringar leda oss på spåren. Som bifynd kan sådana studier ge oss ny kunskap om hur människans nervsystem utvecklas.

Angelmans syndrom är en förhållandevis robust klinisk kriteriediagnos

MR undersökning förekommer allt oftare i utredningar av kramper hos små barn. Störd myelinisering kan leda till att man felaktigt överväger exklusiva diagnoser som leukodystrofi och metabol sjukdom.

Angelmans syndrom är en förhållandevis robust klinisk kriteriediagnos, som även i frånvaro av tydliga epileptiska anfall kan underbyggas av ett karakteristiskt EEG.

MK