Totalt sett är alkohol den drog som ställer till mest bekymmer

Nutt DJ, Philips LD. Drug harms in the UK: a multicriteria decision analysis.Lancet 2010;376:1558-65
 
TABELL
 
Rangskala enligt totala farligheten enligt Nutt/ Philips
 
  1. Alkohol
  2. Heroin
  3. Crack
  4. Metamfetamin
  5. Kokain
  6. Tobak
  7. Amfetamin
  8. Cannabis
  9. GHB
  10. Bensodiazepiner
  11. Ketamin
  12. Metadon
  13. Butan
  14. Khat
  15. Anabola steroider
  16. Ecstasy
  17. LSD
  18. Buprenorfin
  19. Svampar

David Nutt och medarbetare har gått igenom de 20 vanligaste drogerna i Storbritannien och med hjälp av en expertgrupp har de analyserats ur ett farlighetsperspektiv ur två synvinklar: farlighet för individen och farlighet för andra. Sammanlagt fi ck expertgruppen 16 detaljerade bedömningspunkter att ta ställning till, 9 gällde farlighet för individen, 7 farlighet för andra. Bedömningsskalan löpte från 0 (fullständigt ofarlig) till 100 (maximal farlighet).

Det bedömningsinstrument som användes kallas för MCDA (Multicriteria decision analysis) och är framtaget 2007 (publicerat i Lancet) av Nutt och hans forskargrupp. Den här presenterade genomgången gjordes i juni 2010.

På en individuell nivå var de farligaste drogerna i fallande ordning heroin, crack, kokain och metamfetamin. Adderar vi till dessa resultat farlighet för andra får vi ett synnerligen intressant utfall: alkohol toppar med god marginal ur farlighetsaspekten. Sedan följde inte oväntat heroin och crack (en starkare och farligare tillredningsform av kokain). Tabell 1 visar hela listan.

Författarna menar att det ur ett samhälleligt perspektiv är mer rättvisande att ha denna tvådimensionella syn på farlighet.

KOMMENTAR: DAVID NUTT HAR SEDAN flera år fokuserat en del av sin forskning på farlighetsaspekten hos de i Storbritannien vanligaste drogerna, inklusive alkohol och tobak. För några år sedan publicerade han i stort samma forskningsupplägg med farlighet för individen som end-point och långt ifrån så sofi stikerad poängsättning som i denna aktuella studie. Nu har forskargruppen dessutom lagt till farlighet för andra. Bedömningen av farlighet ur användarens synvinkel är enligt MCDA-formuläret mortalitet, drogens biologiska skadeverkningar, beroendepotential, mental påverkan samt sociala konsekvenser. Motsvarande vid bedömningen av farlighet för andra är fysiska och psykiska skador, kriminalitet, skador på omgivningen inklusive familjen, ekonomi m.m.

Totalpoängen för alkohol blev 72 med poängövervikt för skador förlagda utanför användaren. Totalpoängen för alkohol blev högst med poängövervikt för skador förlagda utanför användaren
 
Vid en närmare analys av resultaten framkommer alkoholens farlighet mer i detalj, något som stämmer väl med tidigare publicerade studier. Alkoholrelaterad dödlighet är större än dödlighet till följd av flera illegala droger som cannabis, LSD och svampar.
 
Det synes mycket rimligt att detta tänkesätt med skadeutvecklingen för de olika drogerna med hänsyn tagen till detta tvådimensionella upplägg säger mer om drogens totala farlighet än den gängse klassifi kationen, som nu sker i de flesta europeiska länderna. I UK är den från 1971 och bedömningarna stämmer föga överens med den nu beskrivna ”modernare” beskrivningen av drogers farlighet. MCDA tycks fånga drogers komplicerade skadeutveckling på ett tämligen enkelt sätt, men det krävs expertkunskap och samsyn i bedömningarna för att kunna använda undersökningsinstrumentet.

BS